» » Värt att veta om ketoner

Värt att veta om ketoner

Det kommer upp frågor om ketoner ibland, och jag tänkte försöka reda ut begreppen på ett lättfattligt sätt. Det innebär per automatik att jag måste förenkla ett och annat eftersom det här med kemi är komplicerat. Kom ihåg när du läser texten att som med allt annat när det gäller diabetes är det olika hur man reagerar och hur känslig man är! Jag kommer att utgå både från fakta och beskriva hur vi gör och tänker, utifrån våra erfarenheter. Det är inget facit, men kan vara en ledstång att hålla sig i när man är osäker.

Jag talar mest om typ 1 i texten eftersom det är det jag kan bäst. Dock kan samma sak gälla för diabetiker av olika slag som inte har någon, eller har en mycket liten, egenproduktion av insulin kvar.

Vad är ketoner?

Ketoner, eller ketonkroppar, är ett samlingsnamn för vattenlösliga molekyler som bildas när kroppen bryter ner fett istället för kolhydrater. Poängen med det ur en biologisk synvinkel är att ketonkroppar kan fungera som bränsle för hjärnan, hjärtat, njurarna och musklerna om kroppen har brist på sitt förstahandsval av bränsle: kolhydrater. Ketonförbränningen är ett reservaggregat kan man säga.

 

Vad är svältketoner?

Svältketoner bildas när kroppen har ont om kolhydrater, t ex vid magsjuka eller efter långvarig fasta. Många har lite förhöjda ketonvärden på morgonen efter en hel natts fasta. Själva ketonmolekylerna är desamma som vid förhöjt blodsocker, men svältketonerna är oftast lättare att bli av med. Ät något med (gärna snabba) kolhydrater och ta insulin till om blodsockret tillåter det (är över 5-6 mmol[1]) och testa för ketoner efter någon timme igen!

 

Hur mäter man ketoner?

Antingen mäter man med urinstickor, men det ger en inexakt och tidsfördröjd mätning, eller så mäter man med en blodketonmätare. En blodketonmätare ger mer exakta värden och visar hur det ser ut i detta nu. Alla barn med typ 1 bör ha en blodketonmätare hemma. Alla typ ettor med pump ska också begära att få en blodketonmätare eftersom oupptäckt pumpstrul snabbt kan leda till farliga ketonnivåer.

Ketonmätare, blodsockermätare och febermätare. Tre mätare som ofta hänger ihop.

 

Är ketoner farliga?

För en människa utan diabetes är ketoner mycket sällan farliga. För en typ 1-diabetiker kan de däremot vara livsfarliga. Låga nivåer av ketoner är i sig inte farligt, även om vissa individer mår illa redan vid mycket låga värden, men de är ett tecken på att kroppen har insulin- och/eller kolhydratsbrist. Det som är farligt är när ketonvärdena skenar, för då kan det gå väldigt fort. Riktigt höga ketonvärden kan leda till försurat blod som i sin tur leder till att organen kollapsar om man inte får hjälp. Det kallas ketoacidos och är livsfarligt och kräver snabb sjukhusvård.

 

Vad är skillnaden mellan vanlig och euglykemisk/normoglykemisk ketoacidos?

Vanlig ketoacidos beror på insulinbrist. Blodsockret är högt, för det saknas insulin som släpper in glukosen i cellerna. Cellerna signalerar då att de svälter, och kroppen börjar bryta ner fett och muskler för att få mer energi. I fettnedbrytningen bildas ketoner. Eftersom det saknas insulin kan inte ketonerna tas omhand. Kroppen fortsätter att bilda ketoner eftersom cellerna fortfarande signalerar svält, och ketonvärdena ”skenar”. När ketonkoncentrationen blivit för stor försuras blodet och man hamnar i ketoacidos.

Om man äter en diet som i stor utsträckning utesluter kolhydrater går kroppen på reservaggregatet hela tiden. Det betyder att man alltid har ketoner i blodet. Många, men långt ifrån alla!, kräver mindre insulin när de äter få kolhydrater. Euglykemisk eller normoglykemisk ketoacidos uppstår när man inte kan ge tillräckligt med insulin för att hålla ketonerna på mattan eftersom blodsockret redan ligger pressat. Man kan alltså få livsfarlig ketoacidos även vid låga blodsockervärden. Det kan uppstå t ex vid extrem LCHF[2], anorexia, graviditet med illamående och kräkningar eller depression där man är ointresserad av mat[3].

 

Vilka är symtomen på förhöjda ketonnivåer?

Törst, illamående, kräkning, acetondoftande andedräkt (observera dock att alla människor inte kan känna lukten av aceton), trötthet, buksmärtor, förvirring, andfåddhet, medvetslöshet.[4]

 

När ska jag testa ketoner på en typ 1-diabetiker?

  • Vid kräkning: när en typ etta kräks ska man alltid tänka att det kan vara ketonförgiftning tills ett ketonprov visat motsatsen[5] (Observera dock att en kräkning i sig ofta medför ketoner, vilket innebär att mätaren kommer att visa att du har ketoner även om du inte kräkts pga ketoacidos.)
  • När blodsockret legat högt i flera timmar. Rekommendationen från sjukvården är när blodsockret legat högre än 14-15 mmol i mer än ett par timmars tid.[6] (Här får man prova sig fram eftersom det är olika hur lätt man bildar ketoner. Vi väntar längre än så innan vi testar eftersom vi vet att vår dotter inte bildar ketoner så lätt.)
  • Vid långvariga infektioner med begränsat matintag (även svältketoner kan uppgå till farliga nivåer)
  • Vid symtom på förhöjda ketonnivåer (se ovan)
  • Regelbundet vid graviditet

 

När ska jag ringa sjukvården?

Om du är orolig ska du ringa ditt diabetesteam för att få råd från dem. Rekommendationen från många barndiabetesläkare är att man inte ska ringa 1177 eftersom de har för dålig kunskap om diabetes.

Nedanstående tabell utgår från en tabell som finns i Ragnar Hanås bok[7]:

* Om du misstänker pumpstrul eller om blodsockret är mycket högt ska du ta insulin med penna/spruta och byta pumpnål och insulinreservoar!

 

Våra erfarenheter av ketoner

Vi är ganska coola när det gäller ketoner. Amanda bildar inte lätt ketoner och vi mäter inte vid blodsockervärden på 14-15 eftersom vår erfarenhet säger oss att hon aldrig har ketoner då, i alla fall inte på grund av det höga blodsockret. Vi mäter heller inte rutinmässigt vid feber, bara om vi misstänker att allt inte står rätt till, t ex om hon slutar äta eller luktar aceton ur munnen. Dock mäter vi alltid, alltid vid kräkning, även om vi är 99 % säkra på att kräkningen beror på annat, t ex åksjuka. Varje gång hon kräkts har vi fått utslag på ketonmätaren, men värdet har oftast legat under 1 och vi har därför kunnat utesluta ketonförgiftning ändå.

Liten tjej med höga ketoner och lunginflammation.

En gång har vi fått åka in till sjukhus då vår dotter fick dubbelsidig lunginflammation och till sist vägrade äta alls. Vi mätte regelbundet ketoner och när de började närma sig 3 ringde vi vår diabetesavdelning (det var såklart helg). De bad oss åka in omedelbart när vi berättade att hon andades ytligt och snabbt, och när vi åkt de tio milen till sjukhuset hade ketonerna stigit rejält. När ketonproduktionen är i full gång går det läskigt fort! Tack och lov finns det insulin- och glukosdropp som hjälper en på banan igen. Andra gånger har vi stannat hemma på värden över 3, när vi känt att vi har haft koll på läget. Då har vi alltid haft tät kontakt med våra diabetessköterskor och resonerat med dem hur vi bör göra.

Små bettliknande märken kring midjan som visade sig vara bältros.

Förrförra sommaren fick vår dotter bältros. Det tog tid innan vi begrep vad det var, för det yttrade sig i stort sett bara i att hon inte ville äta någonting alls under ett par (långa) veckors tid. Cgm:en låg som ett rött sträck precis hela tiden trots att vi trugade i henne allt sött vi kunde komma på och minskade på insulinet så mycket vi vågade. Då kollade vi också regelbundet ketoner för att vara säkra på att de inte skenade.

När blodsockret legat högt länge (säg över 18 i mer än tre timmar, eller över 20 i kortare tid) kontrollerar vi ketoner. De har sällan varit förhöjda, och därför vågar vi vara coola. Andra kontrollerar betydligt snabbare än så. Du måste hitta din väg, men kontrollera hellre en gång för mycket än en gång för lite om du är osäker!

 

Texten är granskad av en professor och barndiabetesläkare.

 

Mer information om magsjuka hittar du här.

Mer information om lchf och barn med diabetes hittar du här.

 

Källor

[1] Hanås, Ragnar. Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna. 2014-04. Sid. 111.

[2] Observera att strikt LCHF inte ska ges till barn med diabetes typ 1. Barndiabetologer avråder kraftfullt.

[3] http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=6140 och http://www.dagensdiabetes.info/index.php/alla-senaste-nyheter/2152-normoglykemisk-ketoacidos-ett-allvarligt-tillstand-forekommer-bland-annat-som-biverkan-av-sglt-2-hamnare-och-lchf-vid-t1dm

[4] http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=426 och https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/sa-paverkas-kroppen/ketoacidos/

[5] Hanås, Ragnar. Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna. 2014-04. Sid. 109.

[6] Hanås, Ragnar. Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna. 2014-04. Sid. 107.

[7] Hanås, Ragnar. Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna. 2014-04. Sid. 111.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *