En diabetiker kan väl inte äta socker!

Socker är den snabbaste sortens kolhydrat, vilket alltså innebär att det går fort ut i kroppen. Insulinet injiceras i fettvävnaden, och det tar 1-2 timmar innan det har uppnått full effekt. Hos icke-diabetiker utsöndras insulinet direkt från bukspottkörteln ut i blodet, och det går därför fortare för dem att slå ner en blodsockertopp. Diabetes är en mycket individuell sjukdom, och den förändras också under samma persons liv. En del personer kan äta i princip som alla andra, medan andra personer har svårt att få till bra blodsockervärden med snabba kolhydrater. Ingen diabetiker mår bra av att äta en påse godis på fastande mage, men många kan äta sitt lördagsgodis direkt efter en måltid. Läsk och andra söta drycker är svårt eftersom det är rinnande socker, mycket lättillgängligt, som därmed skjuter ut i kroppen som en raket. En del diabetiker kan alltså äta socker under vissa förhållanden, medan andra har svårt att göra det utan att få för högt blodsocker.

 

Hade du ätit mindre socker och rört dig mer hade du inte fått diabetes typ 1!

Det finns ingenting som tyder på att individen kan äta sig till diabetes typ 1. Jag kan ta min egen dotter som exempel. Hon var inte ens 1,5 år när hon fick diagnosen och hon hade aldrig smakat varken läsk, saft, tårta, kakor eller godis. Övervikt och motion har heller ingenting med saken att göra på individnivå. På populationsnivå kan det kanske spela in att vi inte äter den mat vi är anpassade för, men det finns ingenting den enskilda personen kan göra för att undvika att insjukna! Denna myt är vanlig och kommer sig förmodligen av att man blandar ihop diabetes typ 1 med diabetes typ 2, som egentligen är en helt annan sjukdom. Läs mer om de olika diabetessjukdomarna här!

 

Du ska se att det växer bort!

Nej. Diabetes typ 1 kan aldrig växa bort. De insulinproducerande cellerna förstörs sakta men säkert, och till sist finns inga celler kvar som kan bilda insulin. De kan inte återskapas av sig själva, men kanske finns det ett hopp inom stamcellsforskningen. Först måste man dock lösa gåtan varför kroppen förstör cellerna, för annars kommer immunförsvaret att ge sig på även de nytransplanterade cellerna. Forskning pågår, men diabetes typ 1 kan aldrig växa bort av sig själv.

 

Jaha, har det stabiliserat sig nu?

Nej. Diabetes är en ständig balansgång. Det går inte att hitta de perfekta doserna så att man kan slappna av. Varje måltid är en ny utmaning och blodsockret påverkas dessutom av infektioner, stress, träning, andra hormoner, trötthet, tekniskt krångel med pumpar och sprutor och mycket annat. Perioder i livet kan vara stabilare än andra, men det ligger i sakens natur att man aldrig uppnår stabilitet. Här kan du läsa mer om det!

 

Idag är det väl inte så farligt att ha diabetes, det finns ju så bra hjälpmedel!

1921 upptäcktes bukspottkörtelns funktion och insulinet och man började experimentera för att få fram en medicin för diabetiker. Innan dess dog varje människa med diabetes typ 1 en långsam och plågsam död i syraförgiftning. I insulinets barndom fick de sjuka en injektion per dag, och utifrån vad vi vet idag är det lätt att förstå att dessa människor måste ha mått rejält dåligt, trots att de fick en behandling som i alla fall fick dem att överleva ett tag. Tekniken idag är fantastisk, och nya hjälpmedel som underlättar livet som diabetiker utvecklas hela tiden. Icke desto mindre är det en sjukdom som aldrig någonsin tar semester. Diabetes typ 1 kräver en mycket intensiv behandling dygnet runt, vardag som julafton. Kroppen riskerar komplikationer på lång sikt, och på kort sikt påverkas man av höga och låga värden eftersom hjärnan helt enkelt fungerar sämre då. Att ha diabetes är ingen dans på rosor, trots bra hjälpmedel.

 

Jamen, om ni behöver ta insulin varje gång ni äter kolhydrater – prova LCHF!

Det här är en infekterad fråga. De flesta kan nog enas om att vi äter för mycket kolhydrater idag, framför allt i form av socker. Men, de flesta inom läkarvetenskapen anser att kroppen behöver en viss mängd kolhydrater för att fungera bra. Framför allt är man enig om att barn behöver ha i sig rätt mycket kolhydrater för att hjärna och kropp ska utvecklas ordentligt. Insulin är också ett tillväxthormon vilket innebär att om ett barn äter lågkolhydratkost och därmed tar mycket mindre insulin, så finns det en risk för att det inte kommer att växa som det ska. Insulin i sig är inte skadligt. LCHF och liknande dieter kan göra att diabetiker kräver mindre insulin och att de blir jämnare i blodsockret. Man måste dock vara mycket vaksam på ketoner då dessa lättare uppstår med en lågkolhydratkost. Hos diabetiker fungerar inte kroppens system för att göra sig av med ketoner, och risken för syraförgiftning är därför större. Om man som vuxen trivs med att äta få kolhydrater och tycker att man mår bra av det, så är det väl toppen. Det är dock inte rekommenderat att testa LCHF på diabetikerbarn, och de flesta diabetikerföräldrar är innerligt trötta på att höra välmenande råd om att kolhydratsbefria kosten. De flesta söker sig automatiskt till alternativ med mindre kolhydrater, dock utan att dra det till sin spets.