Det finns en magsjukeskräck hos oss som är heltidsanställda som externa bukspottskörtlar. Den är befogad, men i vissa fall lite väl uppblåst. Det är arbetsamt med magsjuka, ingen tvekan om det, men de flesta klarar sig hemma och behöver inte åka in till sjukhus.

I diabetesens ständiga balansgång är det framför allt tre saker vi har att bolla med: insulin, mat och motion. Motionsbiten kan ställa till det rejält när vi gör felbedömningar, men vi kan oftast hantera ett onormalt stillasittande eller extremt rännande genom att reglera insulinet och maten. Tar man bort möjligheten att ge insulin står vi oss slätt. Om barnet inte kan/vill äta är vi också helt chanslösa. Det innebär att den där sortens magsjuka där ingenting får stanna i magen kan bli livshotande för en diabetiker om hen inte får hjälp på sjukhus. Varför då?

Jo, en kropp som inte får behålla någon mat svälter och börjar bryta ner sig själv. I den processen bildas ketoner, farliga syror. I en frisk kropp håller insulinet ketonerna på mattan, men i den diabetikerkropp som inte får behålla någon mat blir det ytterst svårt att ge insulin som kan hantera ketonerna eftersom blodsockret ofta redan ligger väldigt pressat. Ger du då mer insulin sjunker blodsockret ännu mer, och det vill du INTE när du vet att du inte kan kompensera med druvsocker (som ju i de här lägena återkommer med vändande post).

IMG_4531

Trots detta vill jag uppmana föräldrar till att inte göra magsjukan till en anledning att få panik. Oftast får barnen behålla lite, eller i alla fall en liten stund, och det räcker i allmänhet för att hålla värdena under hyfsad kontroll. Sjukhuset finns där när du känner att du inte rår på det längre – det är alltid en trygghet!

Tips innan magsjuka:

  • Informera förskola/skola att magsjuka är mycket mer arbetsamt och i vissa fall till och med farligt för personer med D1. Berätta vad som händer för föräldrarna i gruppen och be dem att hålla på karantäntiderna. Det är effektivt att visa en bild på ens barn uppkopplat mot dropp, för då blir det visuellt tydligt för dem vad en magsjuka kan innebära för oss.
  • Följande saker ska alltid finnas hemma:
    • Blodketonmätare och –stickor
    • Vätskeersättning (går även att koka själv)
    • Sockerrika livsmedel som just din D1:a kan tänka sig att äta (dextro, isglass, klubba, Dextropur eller t e x Wellion, kräm, saft, avslagen läsk…)

Lunginflammation

Tips när magsjukan är ett faktum:

  • Direkt efter första kräksen – ta ett ketonvärde för att utesluta ketonförgiftning, som man också kan kräkas av. Ketonvärdet kommer med största sannolikhet att vara förhöjt just pga att barnet kräkts, men om värdet är 3 eller över ska du genast kontakta sjukvården (inte 1177!) eftersom det kan vara ketonförgiftning.
  • Ge druvsocker direkt efter varje kräkning. Ge annat om barnet absolut inte kan tänka sig druvsocker, men var ihärdig eftersom druvsocker är det som snabbast går ut i blodet. Ofta är magen lite lugn direkt efter en kräkning och ju längre tid sockret stannar i magen, och ju snabbare sockret är, desto större är chansen att kroppen hinner ta upp det.
  • Om ni har pump: ge så mycket insulin du törs och sänk bara basen om blodsockret är pressat och du inte får i barnet minsta sockersmula. Om ni har pennor: Håll koll på blodsockret så att inte det långtidsverkande insulinet pressar ner för mycket. Du kan ju inte ta tillbaka det du redan gett.
  • Generellt: Ge så mycket insulin du törs, men med både insulin och socker gäller devisen ”hellre lite och ofta än mycket och sällan”. Varje tesked sockerlösning är viktig. Varje insulindutt gör nytta mot ketonerna. Mata på dygnet runt, så ofta det går.
  • Kolla blodsocker ofta, ofta och ketoner ofta. Hur ofta beror på hur intensiv magsjukan är, men det här är inte rätta tillfället att tänka på Landstingets ekonomi, så slösa på stickorna.
  • Om magsjukan pågår längre än några kräkningar, ge vätskeersättning för att fylla på salter i kroppen.
  • Det ÄR jobbigt och arbetsintensivt med magsjuka. Om dessutom fler i familjen är drabbade kan det likna en krigsskådeplats till slut. Ha förtröstan, det går över! Ha kontakt med specialistsjukvården (inte 1177!) om du är minsta osäker på hur du ska göra. Många bra tips får du också i facebookgrupperna. Där finns oftast någon som svarar oavsett tid på dygnet.
  • Om ketonerna går över 3, om ditt barn inte får behålla någonting (och det gått en halv dag eller så utan förbättringar) eller om du helt enkelt inte orkar längre och är rädd för att fatta felaktiga beslut – åk in!

nattens_skord

Bra att veta:

  • Ketoner kan stiga innan de börjar sjunka, så få inte panik om du tagit ett prov, givit något att äta och duttat insulin och sedan tar ett ketonprov till som visar högre.
  • Efter en magsjuka kan blodsockret ligga pressat i en vecka eller mer. Det beror bl a på att tarmluddet är skadat och att näringen inte tas upp som den ska.
  • Det finns vissa som är mer motståndskraftiga mot magsjuka och andra som alltid drabbas extra hårt. Du lär dig snart hur lätt ditt barn får magsjuka, hur lätt hen bildar ketoner och vad ditt barn kan tänka sig att äta när magsjukan slår till. Ta inte ut något i förskott! De flesta som skriver på facebook om magsjuka gör ju det när de har problem, och då kan det verka som att alla måste åka in till sjukhuset när de kräks. Så är det inte, de flesta magsjukor klaras av i hemmet.

Till sist: Kämpa på! Du kanske känner dig ensammast i världen när du fajtas mot ketoner, kräks och barn som inte vill eller kan äta, men vi är många som vet hur du har det. Behöver du pepp, skriv i en av grupperna så finns vi där och hejar på dig när det känns tungt!

IMG_2245

Ps. Jag skriver om barn här, men egentligen gäller exakt detsamma för en vuxen person med D1. Hen behöver också hjälp när avgrundsmagsjukan slår till. En vuxen har aningen större marginaler än ett barn, men problematiken är exakt densamma, och det kan bli lika farligt.

Ingen är intresserad av att magsjuka ska gå runt, runt, runt. Extra ointresserade av detta är alla vi som har barn som inte kan vara utan mat ens en halv dag utan konsekvenser. Ett barn med diabetes typ 1 kan mycket väl hamna på sjukhus med dropp, och även om barnet klarar sig från sjukhus så är det rejält arbetsintensivt att ta hand om ett barn med diabetes och magsjuka eftersom man hela tiden måste mata på med socker och hålla koll på blodsocker och ketoner för att det inte ska bli farligt.

sjuk
Sjuk, trött och skruttig

Så vad är det nu som gäller egentligen? När får vi skicka tillbaka våra barn igen? Ska syskon hållas hemma? När smittar magsjukan? Det finns inga enkla svar på dessa frågor, men jag ska försöka bena ut det så gott jag kan.

Det är skillnad på kräks och kräks. Man kan till exempel kräkas av nervositet, feber, matförgiftning, ”vanlig magsjuka” och vinterkräksjuka. Föräldrar känner sina barn och kan säkert ofta skilja icke smittsam kräks mot smittsam dito. Kräks barnet av feber gäller t ex att barnet ska vara feberfritt i 24 timmar innan det får gå tillbaka till skola och förskola, och då behöver man ju inte ta hänsyn till att det kräkts. Är man osäker på kräksets orsak gäller samma regler som för magsjuka nedan.

Från 1177: ”Barn ska vara hemma när de har kräkningar eller diarré. Om barnet har barnomsorg kan det gå tillbaka dit när det äter som vanligt och inte har kräkts eller haft diarré under två dygn. Barn i skolan ska stanna hemma i ett till två dygn efter att det har blivit friskt.”

Förskola: Eftersom infektioner sprids som en löpeld mellan barnen på förskolan (suger på samma saker, är fysiskt väldigt nära varandra, är inte så bra på att förvarna om att magen känns orolig…) gäller att barnen ska stanna hemma minst 48 (gärna 72!) timmar efter senaste kräks eller diarré. Barnet ska ha fått tillbaka energi och matlust innan hen skickas tillbaka. Såklart är det en gråzon här, en del barn har taskig matlust i flera veckor efter en magsjuka, och så länge kan man ju inte hålla hemma, men det viktigaste är att man tar på sig ”vad är bäst för barnet och icke-smittspridningen”-glasögonen och slänger iväg ”jag har det så stressigt på jobbet”-glasögonen dit pepparn växer. På förskolorna i vår kommun gäller att även syskon ska hållas hemma just vi magsjuka, även om de inte uppvisar symptom. Det tycker jag är klokt.

Skola: Vi har skolplikt här i landet, och dessutom får man normalt inte vabba för barn över 12 år (undantag för barn med diabetes, där gäller 16 år). I skolan har man heller inte samma intensiva fysiska kontakt som i förskolan, och barnen är stora nog att förstå vikten av att tvätta händerna extra noga och mycket i magsjuketider. De är dessutom bättre på att känna om de inte mår riktigt bra i magen. Jag hittar ingen säker källa på att man smittar även innan man uppvisar symptom, så mycket talar för att man i alla fall inte gör det i någon större utsträckning. Klart är dock att man smittar mest de första dygnen efter insjuknandet. Alltså kan symptomfria syskon gå till skolan. Dock bör man såklart vara extra uppmärksam och skicka hem barnet vid minsta symptom eftersom en vinterkräksjukekräks i skolan är en smittobomb.

Calicivirus (de virus som oftast ger upphov till vinterkräksjuka) smittar i upp till två dygn, och i vissa fall ännu längre, efter att man blivit frisk. Främst finns viruset kvar i avföringen. Visst vore drömmen att hela familjen isolerar sig från förstens insjuknande till 72 timmar efter sistens tillfrisknande, men det vill jag hävda är samhälleligt omöjligt. Något som inte alls är omöjligt är dock följande:

Tvätta händerna! Ofta och noggrant, med vatten och tvål. Över- och undersida, mellan fingrarna och runt hela tummen. Torka av händerna noggrant. Tvätta efter varje toabesök (kolla att ungarna verkligen gör det!), innan varje måltid och innan man lämnar hemmet. På så vis hindrar man mycket smittspridning när Calici härjar som värst. Handsprit hjälper inte (mer än möjligen som placebo). Lakan och handdukar ska tvättas i minst 70 grader när de fått kräks på sig. Om ni kan, använd olika toaletter i det kritiska skedet. I övrigt – städa normalt. En del förespråkar klorin (finns av miljöskäl inte i mitt hem), men jag har läst att det inte är någon garanti. Man kommer långt med sunt förnuft, grönsåpa och handtvätt, handtvätt och ännu mera handtvätt!

Så här tvättar man händer!

Läs mer om campylobacter, EHEC, matförgiftning och andra sorters kräk- och diarréframkallande sjukdomar här: http://www.1177.se/Ostergotland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Infektioner-hos-barn–smittguide-magsjuka/