Hemligheten bakom blodsockervänligt julfika

Jag är inte så förtjust i att laga mat, men baka är desto roligare! Eftersom snabba kolhydrater och socker fungerar som en blodsockerraket på vår dotter har jag tagit på mig stora experimentkockmössan. Det börjar faktiskt bli en samling recept nu! Alla jag är tillräckligt nöjd med lägger jag upp under fliken recept på min hemsida.

Socker har två stora fördelar: det tar fram smaker och det ger konsistens. Det är svårt att baka med sötningsmedel. Tar man för mycket smakar det pyton. Tar man för lite blir det trist. Oavsett hur mycket man tar får kakor, godis och andra bakverk en annan konsistens. Att kakorna blir smuligare, marängerna porösare och att inget någonsin blir segt, det är priset man får betala för att baka helt eller nästan helt sockerfritt. Att förändra det har jag gett upp även om jag såklart försöker få fram en så bra konsistens det bara går. Men smaken – där finns det saker att göra!

Jag ska dela med mig av mina hetaste baktips:

• Överdosera INTE sötningsmedel. Även om det står att de är utbytbara 1:1 mot socker så blir det inte bra om man gör det! Jag brukar ta 50-75 % av den vanliga sockerdoseringen.
• Blanda olika sorter! Erytritol (ex Sukrin) har en bismak, och Steviadroppar en annan. Om man tar lite av varje får man slutresultatet sötare utan att bismakerna går in och tar över.
• Använd vaniljpulver, en fantastisk produkt som ger en sötare touch åt det mesta.
• Mandelmjöl, pofiber, fiberhusk. Bra grejer när man vill minska på vetemjölet (som i vårt fall höjer en hel del på ett svårmanövrerat sätt)!

Lussebullar, 30-33 % kh

Pepparkakor, max 40 % kh

Hittills har jag på julfikafronten delat med mig av recept på lussebullar (saftiga, gyllengula och godare än de flesta vanliga lussebullar vill jag kaxigt påstå) och pepparkakor (mjukare än vanliga, men annars kalasgoda). Jag har några till recept som ligger på tur. Närmast till hands ligger den extremt svårflirtade knäcken. Supersvårt! Den första omgången åkte rakt ner i soporna, den andra var kväljande söt, den tredje blev bättre men var fortfarande för söt. Det fjärde försöket fick godkänt av maken (”godare än vanlig knäck!”) och det femte likaså. Ikväll blir det sjätte gången gillt, och sedan hoppas jag att jag är nöjd nog att dela med mig till er. I helgen ska jag sedan ge mig i kast med nästa bakverk på listan. Jag återkommer! 🙂

Recept kommer snart…