» » En snabbkurs i kolhydratsräkning

En snabbkurs i kolhydratsräkning

Alla som lever med diabetes typ 1 vet att ungefär allt påverkar blodsockret: hormoner, infektioner, känslor, mat, motion, väder, humör, sömn… En av de största faktorerna, och den faktor som är lättast att påverka är maten. En del får det att funka bra bara genom erfarenhet och höftning, men för andra krävs det att man räknar lite noggrannare på maten. Om du vill lära dig att räkna kolhydrater, ta nu några djupa andetag och häng med! 🙂

Observera att du ska göra ändringar i samverkan med ditt diabetesteam! Jag beskriver här bara hur det fungerar så att du som är ny på detta lättare ska förstå sambanden.

Jag minns när vi började kolhydratsräkna efter att ha kört höftningsmetoden. Vi höll på att ge upp flera gånger eftersom det var så svårt att hitta grundfaktorerna och för att det var så mycket att hålla reda på. Jag är så glad att vi envisades och lyckades till sist för det har verkligen varit till stor hjälp för oss.

Grunden till en bra kolhydratsräkning är att det långtidsverkande insulinet/basaldosen är rätt inställt. Jag kan givetvis bara tala utifrån egna erfarenheter, men för oss är det så att när allting stökar och blir bakvänt, då vet vi att det är dags att fippla med basaldosen igen. Det kan bero på att barnet vuxit, att mat- och sovtiderna har förändrats eller något annat.

För att det ska fungera att räkna kolhydrater måste man också ha rätt kolhydratskvot inställd för respektive måltid.

Kolhydratskvot = hur många gram kolhydrater varje enhet insulin tar hand om

 

Kvoterna är individuella och för de flesta olika beroende på tid på dygnet. För vår dotter innebär det t ex att varje enhet insulin tar hand om betydligt färre kolhydrater till frukosten än till övriga måltider. Det beror på att hon, likt de flesta andra, är mer insulinresistent på mornarna än på dagen.

 

Detta är alltså vad du har att bolla med i grundinställningarna:

  • Långtidsverkande/basaldos (som riktmärke kan du ha att 40-60 % av den totala dygnsdosen av insulin bör vara långtidsverkande/basaldos[1])
  • Kvoter för hur många kolhydrater varje enhet insulin tar hand om beroende på tid på dagen

Om långtidsverkande/basaldos ligger fel är det svårare att få fram korrekta kvoter eftersom blodsockret hoppar mer än det gör om basinsulinet är någorlunda rätt inställt. Som bekant är dessutom den ena dagen inte den andra lik, vilket innebär att det är svårt att dra slutsatser. De vanliga tillkrånglande faktorerna som fysisk rörelse, tillväxt, infektioner mm tar ju aldrig ledigt. Man skulle vilja tillfälligt kunna stoppa in barnet (eller sig själv om det gäller en vuxen) i en steril bubbla där inget utomstående påverkar blodsockret för att lättare kunna få fram de rätta kvoterna, men det låter sig förstås inte göras. Det enda du kan göra är att prova dig fram för att hitta rätt balans.

För att veta i vilken ände du överhuvudtaget ska börja för att hitta kolhydratskvoterna finns 500-regeln och 330-regeln. De ser ut så här:

500-regeln: 500/total dygnsdos av alla sorters insulin = ungefärlig kolhydratskvot på dagen[2]

330-regeln: 330/total dygnsdos av alla sorters insulin = ungefärlig kolhydratskvot på morgonen[3]

Exempel 500-regeln: Ett exempelbarn får i snitt 20 enheter insulin totalt på ett dygn. 500/20 = 25. Det betyder att varje enhet insulin tar hand om ca 25 gram kolhydrater för barnet på dagtid.

Exempel 330-regeln: 330/20 = 16,5. Samma exempelbarn behöver som riktmärke 1 enhet insulin för att ta hand om 16,5 gram kolhydrater på morgonen.

Utgå från reglerna ovan och testa sedan olika kolhydratskvoter och se vilken effekt de får. Tänk på att du dessutom kan behöva ge insulin i förväg till vissa måltider. Vi ger t ex frukostinsulinet slaviskt minst 15 minuter innan vår dotter sätter sig till bords, annars får vi en blodsockerkurva likt den berömda Sockertoppen i Rio de Janeiro. (Läs mer om frukosttoppar här.)

När du fått fram dina kvoter lägger du in dem i pumpen om du har en pump med bolusråd. De är tidsbaserade och du lägger in dem i tidsblock för att täcka in tidsspannet en måltid kan ha.

Exempel: Du väljer tidsblock: 06.00-09.00 till frukostkvoten. Det innebär att varje gång du använder bolusrådet den tiden på dygnet kommer pumpen att räkna ut hur mycket insulin du behöver baserat på frukostkvoten som du lagt in.

Om du kör med pennor får du skriva ner dina kvoter och använda dem manuellt varje gång du kolhydratsräknar din mat.


Så över till själva kolhydratsräkningen. En del kör med decilitermåttmetoden, andra höftar och åter andra väger. Vi har valt att väga, mycket beroende på att vår dotter var så liten när hon fick diabetes att varje gram kolhydrat spelade stor roll och att vägning är den mest exakta metoden. Därför är det den metoden jag kommer att gå igenom här. (För den som kör med decilitermått finns olika listor på hur många kolhydrater en deciliter av ett visst livsmedel innehåller. Här har du t ex en lista som du hittar på Diabeteshandboken.)

Hur vi räknar åskådliggör jag lättast genom en exempelmåltid:

Matdags! Här ska det ätas en middag bestående av potatis, falafel, yoghurtsås, majs, sallad, gurka och mjölk. Vi ställer tallriken på vågen och nollställer den. Sedan lägger vi på potatis i önskad mängd och skriver ner vikten. Nollställer vågen. Lägger på falafel i önskad mängd och skriver ner vikten. Nollställer vågen. Lägger på majs och skriver ner vikten. Tar bort tallriken och ställer glaset på vågen, nollställer, fyller på mjölk och skriver ner vikten. Det övriga innehåller inte så mycket kolhydrater, så det struntar vi i att räkna på.

Se resultatet i tabellen nedan:

Livsmedel Vikt % kolhydrater % omräknat i decimalform Antal gram kolhydrater
Potatis 60 g 18 18/100=0,18 60×0,18=10,8
Falafel 30 g 14 14/100=0,14 30×0,14=4,2
Majs 30 g 19 19/100=0,19 30×0,19=5,7
Mjölk 150 g 5 5/100=0,05 150×0,05=7,5
Totalt:       28,2 gram kh

 

Har du bolusråd på pumpen knappar du helt enkelt in 28 g kolhydrater så föreslår pumpen en insulindos som ska matcha måltiden. Har du penna får du manuellt räkna ut hur många enheter insulin du behöver ta baserat på den kvot som gäller den här tiden på dagen.

Var kommer procenten ifrån? Ett exempel på en bra app där det mesta finns med är Livsmedelsdatabasen. Det finns även andra appar som kan fungera som en kommunikation mellan den som räknar och föräldrarna.

Känns det bökigt? Tänk på att du snart kommer att lära dig hur många kolhydrater en viss mängd mjölk motsvarar i era egna glas eller hur många kolhydrater en falafel motsvarar (om ni äter det ofta). Snart kommer du inte att behöva väga allting, och de vanligaste procenten kommer du att kunna som ett rinnande vatten om någon så väcker dig mitt i natten.

Kom ihåg att detta är teoretiska beräkningar. Kolhydratsmängden i pasta varierar i praktiken t ex beroende på om den är välkokt eller al dente. Du kommer också att justera genom dra av och lägga till insulin beroende på dagsform, planerad rörelse och infektioner.

När vi är på vift och ska ha mat med oss väger och räknar vi oftast hemma så blir själva ätandet på utflykten väldigt enkel!

Ge inte upp! Vi gjorde det första gången och var nära att göra det även andra gången vi gav oss på detta, men vi är glada att vi tog oss igenom det. Den största fördelen för oss var från början att vi vågade ge rejält med insulin när det krävdes. Tack vare kolhydratsräkningen såg vi svart på vitt att det behövdes mycket insulin för att det låg ovanligt många kolhydrater på tallriken. Det, tillsammans med cgm där vi kunde följa blodsockret, gjorde att vi vågade ge betydligt högre doser till t ex pannkaka än vi någonsin vågat när vi höftade. Vi blev modigare allt eftersom vi såg att det fungerade.

En annan stor fördel med kolhydratsräkningen är att om vi bara räknat ut antalet kolhydrater så kan vår dotter numera själv knappa in på pumpen. Att höfta en dos utifrån en tallrik med blandad mat känns alldeles för avancerat för en sexåring, men hon får tack vare kolhydratsräkningen lite mer frihet. Dessutom har vi en faktor mindre att grubbla över. Förr undrade vi ofta om det var vår höftning till måltiderna som ställde till blodsockret när det blev helt galet. Nu vet vi att det är något annat, för om vi räknar fel upptäcker vi det oftast direkt och kan rätta till det.

Obs! Ett vanligt fel som nästan alla kolhydratsräknare provat på är att läsa av kolhydratshalten/100 gram (= %) på baksidan av ett paket livsmedel som ska kokas. Näringstabellerna visar kolhydratsmängden per okokt livsmedel och använder du dig av den siffran när du räknar på samma livsmedel i kokt form kommer du att få i dig alldeles för mycket insulin. Livsmedlet blir nämligen tyngre när det kokas och kolhydratshalten sänks väsentligt eftersom det suger åt sig vatten.

 

Lycka till – och glöm inte att ta hjälp av ditt diabetesteam! 🙂

 

Ps. Vill du veta hur man får fram % kolhydrater i ett recept? Läs mer här!

 

Referenser:

[1] Hanås, Ragnar. Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna. 2015. S. 157.

[2] https://www.diabit.se/veta-mer-om-diabetes/mat/kolhydratrakning

[3] https://www.diabit.se/veta-mer-om-diabetes/mat/kolhydratrakning

  1. Marina Tell Eskildsen
    | Svara

    Tusen tack för en fantastiskt pedagogisk och förklarande text.

Lämna ett svar till Marina Tell Eskildsen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *