Våra barn har fått en obotlig sjukdom som är som en liten baby. Den behöver tillsyn och omsorg dygnet runt och struntar fullkomligt i om det är olämpligt när den stökar och härjar. Det är ett hårt slag för de flesta föräldrar när ens barn drabbas, och det är fullt naturligt att man söker förklaringar. Har jag gjort fel? Kunde jag gjort något annorlunda? Kunde jag ha stoppat detta? Varför mitt barn?
Då och då kommer det upp trådar på facebook där man efterlyser förklaringar. Jag vill bara höja ett varningens finger för att leta förklaringar själv. Inte ens forskarna vet varför vissa barn (och vuxna) drabbas och inte andra. Letar du bakåt kommer du troligen att hitta vad som utlöste just ditt barns diabetes. I vårt fall var det en magsjuka. Redan veckan efter magsjukan reagerade vi på att Amanda drack mer än vanligt. Fem veckor senare klarade inte kroppen att kompensera längre och vi hamnade på akuten. Det gick väldigt fort för oss, kanske beroende på att Amanda bara var 1,5 år.
Men, och det här är viktigt: Magsjukan utlöste vår dotters diabetes, men den orsakade den inte. Hade inte Amanda fått den där magsjukan hade nästa stora påfrestning på kroppen förmodligen utlöst diabetesen. Vi levde på lånad frisktid utan att ha den minsta aning om det.
En del som tittar bakåt hittar en vaccination, andra en skilsmässa eller en avliden närstående. Ytterligare andra en allergichock, ett brutet ben eller en kraftig influensa. Många mammor oroar sig för att de inte ammade barnet, eller inte ammade tillräckligt länge. Andra föräldrar oroar sig för att de introducerade mjölk, gluten eller vad sjutton som helst för tidigt i sitt barns kost. Skulden hänger som ett svart moln i luften, särskilt när man som förälder själv kan ha en del i orsaken till varför diabetesen utlöstes just nu (t ex vid skilsmässa). Det man lätt glömmer är att de flesta barn inte får diabetes när föräldrarna skiljer sig, inte heller när barnen vaccineras eller om de flaskmatas hela sin bebistid. Ofta, men inte alltid, ligger det en fysisk eller psykisk påfrestning några månader bakom diabetesdiagnosen, men återigen: Det är bara en utlösande faktor. Det hade med största sannolikhet hänt ändå.
Utan att veta exakt tänker jag så här om min dotters diabetes: Kriget i hennes kropp pågick förmodligen sedan en tid tillbaka. Hon var destinerad att få diabetes typ 1. Magsjukan puttade henne över kanten och det lågmälda kriget eskalerade till ett fullskaligt inbördeskrig där de insulinproducerande cellerna var helt och hållet chanslösa. Det fanns ingenting vi hade kunnat göra för att stoppa det. Ingenting.
Ingen vet varför diabetes typ 1 uppstår. De faktorer man spekulerar i är dessutom förmodligen snarare på populationsnivå än på individnivå. Om forskarna en dag slår fast att barnen fått diabetes för att den gravida mamman gick över en röd sten när hon var i sjunde månaden, låt oss (eventuellt) få dåligt samvete den dagen. Fram till dess, lägg din energi på ditt barn och på dig själv. Där gör den bättre nytta.
Var snäll mot dig själv. Släpp iväg det dåliga samvetet och låt det segla likt en ballong högt, högt upp i skyn. Det gör ändå ingen nytta härnere på jorden hos dig.
Lämna ett svar