Den berömda förmiddagspuckeln

Då och då kommer det upp frågor om frukosten i Facebooksflödet: ”Hjälp, hur gör ni? Blodsockret går alltid i taket efter frukosten!” Det här är ett stort problem för de flesta med små D1-barn.

Tänk om jag hade ett svar att ge, så enkelt det vore! Det har jag inte eftersom varje diabetes är lika unik som varje person som bär den, men jag kan dela med mig av våra erfarenheter och ge några tips. Grundproblemet är att kroppen är insulinresistent på morgonen efter en natts sömn. Det är som att den tar en stund på sig att vakna, och därför krävs det generellt sett bra mycket mer insulin per matenhet på morgonen än resten av dagen.

Under en period, när Amanda fortfarande var liten men när hennes insulinproduktion blivit helt utslagen, var frukostarna en omöjlighet att få till. Vi testade allt: olika sorters mat, ge insulin i förväg, ändra insulinkvoten och ändra basdoserna åt alla håll som gick. I början hade vi ingen cgm, och Amanda vaknade ofelbart när vi tog bs-testet på morgonen, så frukosten blev alltid samma tid. Vi vågade mycket sällan låta bli det där testet, för blodsockret kunde ligga på precis vad som helst. Idag har de flesta med så små barn tack och lov cgm/fgm.

Hur vi än trixade flög blodsockret upp på 16-18 eller mer, varenda förmiddag. Innan lunch var hon ofta låg, så kurvan var rena rama Sockertoppen á la Rio de Janeiro med andra ord. Hon sa aldrig något, men att göra den resan varje dag kan inte ha varit skönt. Vitt bröd, sylt, marmelad eller ens frukt var förstås helt otänkbart. Inte heller grovt bröd gick särskilt bra, eller havregrynsgröt. Komjölken fick vi byta ut mot sojamjölk (som har hälften så många kolhydrater). Ett tag var det enda som överhuvudtaget fungerade naturell yoghurt. Som vanligt var det hyfsat enkelt hemma, för då åt vi alla samma sak (även om det var en mer än lovligt urtrist frukost), men så snart vi åt med andra blev det svårare. Hur kul är det att käka naturell yoghurt när andra äter bröd, pålägg, frukt och sylt? Man får väga det mot hur kul det är att bestiga Sockertoppen. Och ibland göra undantag, blunda och hålla tummarna.

Sedan något år tillbaka fungerar det mycket bättre, och vi tror att det helt enkelt beror på att hon blivit större. Idag är hon fem år och 18 kg tung, det är mer än dubbelt så mycket vikt jämfört vad vi hade att dribbla med från början. Vitt bröd, sockerflingor och vanlig sylt och marmelad är fortfarande otänkbart (och i vår värld inte särskilt eftersträvansvärt heller), men numera består frukostalternativen av mer än bara naturell yoghurt. 🙂

Så nu till några tips för er som river testar ur håret varje morgon:

Tips 1: För oss är detta det allra viktigaste! Vi måste ge en första dutt av insulinet ca 15-20 minuter i förväg oavsett vad blodsockret ligger på. Vi ger för ca 15-20 kolhydrater, för det vet vi att hon alltid äter. Om bs-värdet ligger för lågt för att hålla ända fram tills frukosten går ut i blodet ger vi druvsocker samtidigt med insulinet. Det här kan vi aldrig ge avkall på, då är vi på Sockertoppen direkt.

(Återigen, hemma är detta enkelt. Vi dukar fram frukosten när det är dags. På fritids är det också lätt, vi ger insulinet innan vi åker dit. Men när vi är borta och hälsar på andra kan det vara klurigt. Hon kan inte, likt de flesta andra barn, gå från sängen till frukostbordet utan konsekvenser, så vår uppfinningsrikedom testas i de lägena. ”Kom så läser vi en bok innan vi äter!” ”Kolla här, ska vi inte bygga ihop den här först?” ”Amanda, kan du hjälpa mig att trassla ut den här, eller vill du kanske ta en liten dusch?”)

Tips 2: Om ni har pump, fyll på med insulin så snart något nytt ligger på tallriken. Om vi halkar efter och ger i efterskott märks det direkt på bs-kurvan.

Tips 3: Kolla över kvoterna om ni räknar kolhydrater. Bara för att ni ska förstå hur stora skillnaderna kan vara tar jag Amandas nuvarande kvoter som exempel. Till frukost tar en enhet insulin hand om 10 kh. Övrig tid på dygnet tar en enhet insulin hand om 30-35 kh. När vi hade det som värst var frukostkvoten ännu mer extrem, jag har för mig att en enhet tog hand om 8 kolhydrater ett tag.

Tips 4: Superbolus, återigen bara för pumpanvändare. Vi har själva inte använt detta i teorin, däremot i praktiken utan att veta om det… Vi har haft mycket låg basaldos på förmiddagarna och istället gett rejält mycket i bolus till frukost eftersom det funkat bäst för oss – och det är ju precis vad superbolus innebär! Så här räknar man ut superbolusen: Dra ner basaldosen till t ex 70 % i t ex tre timmar efter måltiden. Räkna ut hur mycket insulin som saknas i basalen och lägg på det på bolusdosen till frukosten. Eftersom ingenting någonsin är enkelt med diabetes får du prova dig fram vilken basalsänkning och vilken tid som blir bäst för just dig eller ditt barn.

Exempel (baserat på 70 % och tre timmar): Säg att basaldosen är 0,5 enheter/timme efter frukosten. Det innebär att du drar ner med 0,5x0,3* = 0,15 enheter insulin per timme. På tre timmar blir det 0,15x3 =  0,45 enheter insulin som ”saknas”. Säg att du ger 1,9 enheter insulin till frukost i vanliga fall. Med superbolus ska du då ge 1,9 + 0,45 = 2,35 enheter insulin i bolusdos.

*Eftersom du ger 70 % kommer 30 % att saknas. Därav siffran 0,3.

Idag kan Amanda äta risgrynsgröt till frukost, precis som de andra fritidsbarnen gör varje onsdag. Visst syns det på kurvan, men det går. Hon kan äta russinhavregrynsgröt när blodsockret tillåter. Hon kan äta macka och dricka mjölk. Hon kan ha sylt och marmelad (vår hemgjorda, lågsockrade) och hon kan äta müsli. Vi kan till och med festa till det med en frukt ibland. Skillnaden är enorm! Det är ganska sällan förmiddagsvärdet hamnar över 12 på grund av frukosten. Jämfört med ett friskt barns möjligheter är Amandas fortfarande begränsade, men om vi jämför med hur det var förr så känns det som att vi har tusen alternativ.