Vår i vanliga fall så pratglada och livliga unge är som ett litet varmt paket, stillsam och rödögd. Igår ömsom satt hon och tittade tomt rakt ut i luften, och ömsom sov under större delen av dagen. Det är så ovanligt att jag bara kan påminna mig om att det hänt en gång förut under dessa knappa fyra år som är hennes livstid. Byte av pumpnål och sensor var en pärs, hon ville inte ha något extra krångel och det kan man ju gott förstå. Och ändå bara måste hon. Först på kvällen, när hon fått en dos ipren, orkade hon lägga några pussel. Ögonen fick lite liv och ur munnen strömmade i alla fall en liten del av alla ord som i vanliga fall fullkomligt forsar ut i en aldrig sinande ström. Det höll till halv åtta, sedan var hon helt slut.
Vi misstänker att det är en öroninflammation i kombination med förkylning. Förutom att hon helt säkert känner sig skruttig på grund av febern är hon också skyhög. Igår låg hon på 140 % i bas (alltså 40 % mer än hon brukar ha) och vi gav korrdoser utspridda under dagen på sammanlagt 1,5 enheter, vilket är hisnande mycket för Amanda. Ändå var hon ordentligt hög hela dagen och pendlade mellan 13 och 20. Först efter att hon somnat lyckades vi få ner blodsockret. En stund, sedan steg det igen. Det är fascinerande.
Hon vaknade på 9 mmol* imorse, och efter frukosten steg det rakt upp till 19 igen. Suck. 180 % i bas och ännu mer korr. Ketonprovet** visade på 3,4 innan frukost, och även om både Hugo och jag hajade till inför det höga värdet enades vi om att det måste vara tämligen ofarliga svältketoner. Många skulle må väldigt illa av ett så högt värde, men Amanda är såklart förhållandevis oberörd… Ett nytt prov ett par timmar senare visade på 0,3, mycket bättre, men den starka acetonlukten ur munnen på henne skvallrar för oss att vi måste hålla noga koll under dagen. Ett riktvärde är att man ska åka in till sjukhus om ketonvärdet överstiger 3, men vi känner att vi har läget under kontroll än så länge.
Vår uppgift just nu är att få Amanda att äta, så att vi kan ge insulin, så att svältketonerna ger vika. Svältketoner uppstår när kroppen i brist på kolhydrater istället bränner fett och muskler, och det krävs insulin för att ta hand om dem. Det känns just nu som att det pågår ett flerfrontskrig inne i den lilla barnakroppen. Feber, virus, baciller, ont, ketoner och höga blodsockervärden. Inte undra på att hon är trött, lilla kraken.
Ska man se något positivt med detta, och det ska man ju, så är det att vi får sitta och mysa med vårt lilla energiknippe på ett sätt som hon aldrig har ro till i vanliga fall… När hon orkar sitter vi och tittar i böcker om djuren i Costa Rica, och hon pekar ut både aror, myrslokar, näsbjörnar och fyra olika sorters apor. På stereon en skiva med djungelljud, en direkt order från dottern. En månad kvar till avfärd!
*Blodsockret mäts i mmol
** Ketoner är syror som bildas i kroppen,bl a vid svält. För en diabetiker kan ketoner i blodet bli livsfarliga eftersom kroppen inte själv kan justera balansen med insulin
Lämna ett svar