Förvirringen är stor när man pratar om diabetes, och det beror på att det finns flera sorter som egentligen har det enda gemensamt att det handlar om insulin. Här får du en kort genomgång av olika diabetestyper:
Diabetes typ 1, kallas också barndiabetes, vilket är missvisande eftersom även många vuxna drabbas. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret själv förstör de insulinproducerande cellerna. En person med diabetes typ 1 kan ha en liten, liten insulinproduktion kvar under det första året/åren men kommer så småningom att bli 100 % beroende av insulin utifrån. Ungefär 10 % av alla med diabetes i Sverige har diabetes typ 1. Diabetes typ 1 är till viss del ärftligt, men bara en av tio som insjuknar har syskon eller föräldrar med sjukdomen. Varje dag insjuknar två barn och två vuxna i sjukdomen.
Diabetes typ 2, kallas också åldersdiabetes, även det är ganska missvisande eftersom också unga personer kan drabbas av typ 2. Diabetes typ 2 uppkommer för att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med insulin, vilket är kopplat till att kroppens celler är mer eller mindre resistenta mot insulin. Ärftligheten för diabetes typ 2 är stark, men sjukdomen är ofta också livsstilsrelaterad. I ena änden av skalan finns det personer med typ 2 som kan hålla sin diabetes i schack enbart med hjälp av kost och motion, i den andra änden behöver den drabbade ta insulininjektioner. Däremellan kan man behöva ta tabletter som ökar cellernas mottaglighet för insulin. De flesta larmande tidningsrubriker om folksjukdomen diabetes handlar om diabetes typ 2 eftersom detta är en sjukdom som ökar lavinartat i stora delar av världen i och med den ökade välfärden.
LADA är liksom typ 1 en autoimmun sjukdom, där alltså immunförsvaret själv förstör de insulinproducerande cellerna. Förloppet i LADA går dock långsammare, och en person som drabbats av LADA kan klara sig med tabletter den första tiden. Efter något/några år behöver personen injicera insulin, men hen har ofta kvar viss egenproduktion länge. LADA drabbar oftast personer över 35 år.
MODY är ett samlingsnamn för flera olika sorters diabetes med det gemensamt att det är fel på en enda gen. Alla andra diabetesformer är också ärftliga, men där är det flera gener inblandade. MODY är starkt ärftligt, om en förälder har MODY är det 50 % risk att barnen drabbas. MODY debuterar oftast före 25 års ålder och en anledning till de förhöjda blodsockerhalterna är att mekanismen för att utsöndra insulin inte riktigt fungerar som den ska. MODY är inte livsstilsrelaterad och den drabbade har inte insulinresistens. MODY är inte en autoimmun sjukdom. Högst 5 % av alla med diabetes har MODY.
Graviditetsdiabetes drabbar vissa gravida. Den som drabbas har en högre risk för att få diabetes även senare. Vissa blir helt symptomfria när barnet är fött, andra förblir diabetiker. Anledningen till att graviditetsdiabetes uppstår är att moderkakan utsöndrar vissa hormoner som gör kroppen delvis insulinresistent under graviditeten. Om bukspottkörteln inte förmår producera tillräckligt med insulin för att matcha resistensen blir blodsockerhalten för hög och diabetes uppstår. Ärftlighet för diabetes, moderns ålder, övervikt, att ha fött ett stort barn tidigare är riskfaktorer för graviditetsdiabetes. Risken för att utveckla diabetes senare kan minskas påtagligt genom att man äter bra kost och rör sig mycket.
